Höst
När löver faller och jag står kvar och undrar vart tiden tog vägen.
Vart tog glädjen, ljuset och livet vägen.
Nu står jag i högar av döda löv
Tänker tillbaka på tiden som varit
Plågar mig själv med att det aldrig kommer bli så igen
Plågar mig själv med att det aldrig kommer bli så bra som det en gång varit
Jag blir aldrig så oskuldsfull och naiv
Jag är redan trasig
Du kan inte laga det som har förstörts
Förlåt jag försöker le men jag kan inte alltid övertala mig själv att allt är bra
Jag försöker skydda dig från min ångest
Från mina demoner
Men förlåt dom tar över och dom ropar och kräver
Skriker och svär
Dom vill ha!!
Jag kan inte alltid skydda dig och alla andra
Jag saknar den tiden jag mådde bra
När jag var liten och ovetaande
När jag inte visst vad livet innebar.
Jag är rädd
För livet
För mig
För allt
För...
Rädda dig innan även du drunknar
Kommentarer
Irene Sjöberg
Älskade dotter! Jag vet vilket helvete du gått igenom och att det fortfarande är en del av ditt liv. Jag hoppas att du en dag ska få känna lugn och ro tillsammans med harmoni. Jag älskar dig så otroligt mycket. Jag tänker på dig varje dag och du är saknad. Kramar och pussar. Mam
Ps får jag kopiera denna dikt och använda den i min blogg? Ds
Trackback
